Jag har den största respekt för fåraherdar i Värmland, som ständigt måste skydda sina hjordar för vargangrepp. Inte tal om annat. Men jag har också den största, allra största, respekt för vargen som är förfader till våra tamhundar. Vi har i själva verket tama (domesticerade) vargar i andra änden av kopplet. Jag tror att ett så stort land som Sverige med så mycket (nästan) orörd vildmark kvar, har råd att hysa en livskraftig vargstam.
Jag, Anja, har vid ett tillfälle umgåtts på nära håll med vargar, i Kolmården. Det var sannerligen ett stort, nästan högtidligt ögonblick! Det var första gången jag träffade vuxna "hundar".