Lydnadsgodis

För några år sedan hade jag nöjet att delta i en lydnadsgrupp på Halmstadslägret. Instruktör var den eminente och synnerligen kunnige Ulf Karlborg. Deltagarna i gruppen var också mycket kunniga och intresserade. De antecknade hela tiden och när lägret var över skickade de sina renskrivna anteckningar till mig. Jag sammanställde dem till detta lilla "lydnadskompendium". Håll till godo med detta "lydnadsgodis".

Kompendium för lydnadsgrupp A

Halmstadlägret 1999

Utgångspunkten är i första hand elitklassens moment.

Inledning

Om något moment börjar gå dåligt är den klassiska åtgärden att gå tillbaka i lydnadsträningen ett eller flera steg. Tänk på att inte missbruka leksaker och kommandon. Tjata inte sönder hunden. Det leder till en enkel form av inlärning som kallas habituering, vilket innebär att vi tjatar sönder kommandot och det förlorar i värde för hunden. Habituering kan dock användas i andra situationer, till exempel då vi miljötränar en valp. Vi utsättet den försiktigt för "det som skrämmer" tills det blivit uttjatat och inte längre är så obehagligt.

Ibland kan det vara nödvändigt att "väcka" hunden inför ett moment, till exempel inkallning. Man kan då använda sig av hundens namn omedelbar före kommandot, till exempel: "ContiHit".

Sittande i grupp två minuter (nytt moment jämfört med tidigare klasser).

För att förstärka det man väntar sig av hunden i momentet kan man i samband med losskopplingen lyfta den lite, så att den kommer i rätt sittposition.

För att lära att hunden ska sitta med högt huvud kan man ställa sig på ett ställe där det lutar uppför.

Platsliggande i fyra minuter (nytt jämfört med tidigare klasser är att störning kommer med). 

Fritt följ (linförighet) (med språng marsch och långsam mars med riktningsförändringar, i övrigt som i lydnadsklass III, alltså med stegförflyttningar och vändningar på stället).

Motivation för hunden att hålla kontakt med föraren är A och O för att få ett bra fritt följ.

Om du får bristande kontakt, så går tillbaka och jobba med kontaktövningar. Tag godis och/eller leksak till hjälp.

Om man "trycker" hunden bakåt med blicken eller om hunden "går på" axlarna - titta rakt fram och låt en medhjälpare tala om när hunden går med god kontakt. Ge beröm då och även godis, under gång. Ge godis med höger hand.

Om hunden går för långt fram, så flytta (lyft) tillbaks den i rätt position.

För att få snabba sättanden och vändningar kan en lätt beröring (kick) i baken vara en bra metod.

Jobba på att hålla förväntingarna uppe hos hunden under två minuterns fritt följ. Klarar den det, klarar den det fria följet i vilken tävling som helst.

Problem med vänstersvängar: gör helt om åt vänster.

Starta inte direkt efter "fot"-kommando. Kolla att hunden är med.

Öka avståndet till belöning succesivt.

Stå, sitt och ligg under marsch.

Om hunden ställer sig, sätter eller lägger sig snett inåt kan bollen, förutsatt att man använder sig av en sådan, användas. Kasta bollen snett bakåt, utåt för att skapa färväntningen åt rätt håll, mot bollen och inte mot föraren.

Gå ibland högervarv istället för vänstervarv, som det är på tävling.

Träna stå, sitt och ligg på en synlig linje, t ex på en p-plats eller en fotbollsplan. Då ser man direkt om positionerna blir sneda.

Ställandet: (Var så god-övning) 1. Boll bakom hunden. Starta fritt följ och när hunden har kontakt, säg "var så god" eller "ta bollen".

Boll endast vid god kontakt. 2. Boll bakom hunden. Fritt följ, vid kontakt kommando "stå" omedelbart följt av "var så god".

3. Boll bakom hunden: fritt följ med språng - "var så god".

4. Boll bakom hunden: fritt följ med språng - "stå/var så god"

När hunden kan ställandet är det dags för inkallning med ställande. Men den här metoden att träna in ställandet fungerar naturligtvis i alla moment där hunden ska ställas.

Om hunden står snett. Lägg bollen, eller annan leksak, vid nästa kon. Eller "droppa" boll/leksak till höger om hunden, sekunden innan kommandot "stå" eller "stanna" kommer.

Läggandet under gång: För att få ett snabbt läggande, stöt försiktigt (ungefär som man jobbar med en volleyboll) fingertopparna i ryggen på hunden. Gå några steg och belöna med boll/leksak. Efterhand räcker det med att stöta med fingertopparna i luften och till slut bara antyda denna rörelse för att snabba på läggandet. Denna hjälp måste förstås efterhand arbetas bort. Men kan med fördel tas fram igen om läggandet blir långsamt. 

Inkallande med ställande och läggande (som i lydnadsklass III).

Om hunden inte galopperar från liggandet till föraren kan man ställa agilityhopphinder med lämplig höjd sista sträcka. För att komma till föraren måste hunden galoppera in. Man får försöka räkna ut hundens steglängd och placera hindren efter detta.

För att behålla kontakten med hunden när du lämnar den kan belöningen komma på olika sätt och från olika håll. Ibland kan en boll placeras bekom hunden, ibland kan den komma seglande genom luften och så vidare. Variera inkallnngssträckornas längd och det sätt varpå du går ut. Man kan till exempel gå i zick/zack ut.

För att få hunden upp i fart kan föraren kasta sig raklång, framåt mot hunden på marken och ha en leksak i händerna. Lek med hunden så den kommer fram. "Hjälpen" kan minskas med att föraren bara sätter sig på huk. Belöna ibland med boll bakom eller kasta en boll bakåt.

För snabbare ställande: kasta dig framåt och när du vill ha ställandet reser du på dig och kommenderar "stå" eller "stanna".

Tänk på att belöna medan hunden har högsta fart!

Ställandet och befästandet av kommandot kan läras in som beskrivs under momentet "stå, sitt, ligg under marsch".

Belönar du ställandet genom att lägga ut en boll bakom hunden i utgångsläget, kan du ta för vana att alltid, samtidigt som du lägger ut bollen (i samma rörelse) stryka hunden över sidan. Denna strykande rörelse kan du sedan nyttja vid tävling (innan du tillfrågas av tävlingsledaren om du är klar).  

Sändande med dirigering, platsläggande och inkallning (som i lydnadsklass III men med den skillnaden att hunden dessutom dirigeras till en kon).

När man tränar in konen - gå bakom hunden ut till konen och säg stå.

Följ med bakom hunden ut till rutan och beröm.

Om man ska lägga en sak i rutan, gå då först till konen därefter ut till rutan (som man vill att hunden ska gå) och samma väg tillbaka.

När hunden står eller ligger i rutan ska bollen komma över huvudet på den. Om man inte kan kasta själv, ha en medhjälpare till detta. Visa hunden på de tre främsta konerna.

Vid problem med att hunden inte lyder vid ställandet i rutan, skicka den till konen och gå själv fram till ett avstånd av ca fem meter från rutan och dirigera in hunden.

När den ställer sig mitt i rutan, kasta bollen. Öka därefter succesivt avståndet från rutan.

Om hunden inte går till mitten utan ställer sig i kanten, gå fram och flytta den till mitten. Belöna rätt position.

Vare sig du lägger hunden direkt eller ställer den först, var konsekvent med att alltid rätta in den till mitten av rutan. Och glöm inte att belöna det beteende du vill ha.

För att förstärka bilden av rutan som en positiv och lustfylld plats, kan man då och då lägga sig med hunden inne i rutan och mysa en stund. Passa på att ge godis och uppmuntran. Man kan också avsluta rutanövningar, alltid eller bara då och då, med en sådan mysstund och därefter plocka in konerna medan hunden ligger kvar. När rutan försvunnit upphör det roliga och mysiga. Kan kanske vara en metod att förstärka rutan, alltså skapa en "målbild".

Man kan också gå tillväga så att man lägger en boll i rutan (eller annat föremål som engagerar hunden). Visa hunden att bollen är där. Därefter skickas hunden till rutan. Nästa steg är att låtsas lägga bollen i rutan. Skicka hunden och stanna den i rutan. Kasta bollen över huvudet på hunden. 

Apportering med dirigering (nytt moment jämfört med tidigare klasser).

Träna in riktningsdirigering/vänster - höger. Var alltid konsekvent med att vänster är vänster och höger är höger från hunden sett. Det gör att föraren ibland måste vända på det inne i sitt huvud.

Börja med godis på tallrikar, snusdosor eller specialanordningar ("spikar").

Hunden i mitten och godiset på en linje ett par meter till höger respektive vänster. Säg höger eller vänster följt av var så god. Börja med att stå ganska nära hunen. Flytta efterhand godiset längre bakåt från hunden och senare dig själv längre från hunden.

När hunden förstår höger och vänster, är det dags att göra samma sak med apportbockar. Flytta efterhand ut apportbockarna.

Den här inlärningsmetoden får hunden att gå ut i en båge till apportbocken, enligt illsutrationen.

Ge apportkommando när hunden är vid rätt apport. Kommer inget kommando om den springer till fel apport förstår den förhoppningsvis att den ska söka kontakt med föraren för att få ny riktningsanvisning.

Träna in sändande till konen/pinnen (för momenten "rutan" och "apporteringsdirigering" genom att lägga godis på "spiken" (eller konen). 

Apportering av metallföremål och hopp över hinder (som i lydnadsklass III men med metallapportbock).

Nybörjare: kasta apporten något åt vänster över hindret. Då är närmaste vägen tillbaka till föraren över hindret.

Om man har startskall och kamp med apporten kan man stoppa en boll i munnen på hunden när kommandot ges.

Om hunden upplever metallapporten som obehaglig kan man lägga ett lager tejp på gripytan. Kontrollera så det inte är något fel med hundens tänder! Är det hål i dem, eller en tand avslagen, kan metallapporten i synnerhet vålla stora obehag.

För att få upp tempot, både vad gäller trä- och metallapportering, kan man konkurrera om apporten. Antingen själv eller en medhjälpare. Övningen går ut på att springa före hunden och ta apportbocken för den. Det kan vara nödvändigt att hålla fast hunden (slänga den bakåt) för att själv hinna först. Syftet är att hunden ska ta i allt vad den kan för att komma först till apportbocken och kunna ta den. 

Vittringsprov och apportering (försvåring jämfört med lydnadsklass III är att tävligsledaren ska ta i samtliga apporter utom förarens).

Lägg ut en hög med pinnar. Lägg pinnen med den egna vittringen ca en till en och en halv meter från högen i position ungefär "kl 3". Lägg lite gräs över pinnen. Var noga med att visa hunden att du har pinnen, så den blir intresserad och motiverad att ta den. Skicka därefter hunden att hämta pinnen. Nästa steg: samma sak, men lägg pinnen "kl 2" och därefter "kl 12". Man kan behöva köra med längre avstånd och fler steg. Avslutningsvis läggs den egna pinnen inne i högen bland de andra pinnarna.

För att hunden ska använda nosen kan man behöva lägga gräs över pinnen även när den ligger i högen. Men de flesta hundar förstår ganska snart att de ska hämta den pinne som luktar som föraren.

Motivationsövning: Lägg en hel hög med pinnar och kasta in den egna pinnen, sänd hunden att hämta.

Ställ inga krav på tempo, ingång och överlämnande under inlärningsfasen.

För att lära bort tugg på pinnar kan en pinne sättas i munnen på hunden och samtidigt lugnt stryka den under hakan. Använd samtidigt kommandot "håll". När hunden håller utan att tugga, byts pinnen mot godis. 

Fjärrdirigering (som i lydnadsklass III).

Från ligg till sitt: för att få hunden att sätta sig bakåt kan man lägga den med bröstet på en planka.

Från ställande till sättande: ställ hunden med bakbenen i en rännsten mot trotoarkanten. Då kan inte hunden sätta sig framåt.

För att få upp farten och exaktheten vid läggande efter ställande kan man lägga godis mellan hundens framben.

För att få hunden att sitta upp riktigt kan man lägga hunden bakom ett hopphinder och själv huka sig på andra sidan. Hunden måste då vid sättande sträcka på halsten för att få syn på föraren, vilket den alltid vill.

Om man har en hund som rör sig bakåt från liggandet till ställandet kan man lägga godis en halv meter framför hunden och säga nej i stället för ligg kvar. Kommendera stå och därefter var så god.

OBS - hunden får inte flytta sig framåt.

Börja träningen nära hunden och öka efterhand avståndet.

Krypet.

Lägg ner hunden, sätt dig framför, håll en godbit på marken och låt hunden sträcka sig fram för att få den. Jobba lugnt, använd vid behov en medhjälpare, för att lugna och hålla nere hunden.

Inlärningen kan stegras enligt följande:

Man kan ta en spetsad pinne och fästa godis på och därefter gå sakta med godiset strax ovanför marken framför nosen på hunden. Det förhindrar bl a hunden från att nosa.Man kan också ta en pinne med snöre (som ett metspö) och binda godis i snöret.

Om man har en hund som startar för snabbt kan man vid starten säga "kryp-ligg" och själv stå stilla. Övningen sänker förväntan hos hunden. 

Mest innovativt i sammanhanget är ändå den så kallade "kryp-nyp-övningen", vilken demonstrerades en dag på lägret av deltagare. Den går till så att man kommenderas hunden att lägga sig. När detta är gjort placerar man sig själv tätt ovanför hunden, med ben och armar på ömse sidor om den. Därefter kommenderar man "kryp", och sätter själv igång att krypa. Enligt B-M fungerar det alldeles utmärkt. Om man inte har en irländsk varghund, förstås...

Framåtsändande

Börja med att lära hunden gå sakta framåt. När hunden kan detta är det dags att börja jobba med en grupp. Ställ dig tillsammans med hunden vid utgångspunkten och gå med hunden därefter fram till gruppen. Gör halt i höjd med gruppen. Kasta iväg en boll (eller annat som engagerar hunden) 25 - 30 meter framåt. Gå därefter tillbaka till utgångspunkten tillsammans med hunden. Påbörja sedan momentet, kommendera "framåt" och när hunden kommit några meter framför dig, kommendera "sakta". När hunden är framme vid bollen/leksaken, beröm och belöna.

Under tiden har en person i gruppen lagt ut en boll/leksak på andra sida. Gå sedan åt motsatt håll och upprepa övningen. Efterhand ökas avståndet mellan förare och hund innan kommando "sakta" ges. 

Ljudgivning

Om hunden "studsar", kan en boll eller godbit under foten öka dragningen nedåt och reducera studsandet. När hunden ger skall som den ska "kickas" bollen/godiset fram och hunden belönas snabbt. Vid den tidiga inlärningen belönas förstås det första skallet.

Tillbaka till lydnadssidan.