Min hund börjar bli gammal!!
Usch och åter usch men jag har nu insett att jag har en äldre "herre" i min hundflock. Med den insikten kommer också tankarna om att han när som helst kan påbörja den vandring där inte jag kan följa honom. Så innerligt jag hoppas att det ännu kommer att dröja några år innan han gör det men visst knyter det sig i mitt bröst när jag tänker på att det kommer en dag då jag bara har en massa underbara minnen kvar av en kär vän. Den jag skriver om här är Zirocco som i april i år fyllde 10 år.
Tänk ändå vad tiden går fort. Ibland känns det som om det vore helt nyligen som jag hämtade min lille valp hos kennel Volante. Han sov så snällt i bilen när vi åkte hem, inget pipande eller kräkande där inte. Annat var det när vi kom fram för det första han gjorde då var att springa rätt in i huset, ställa sig i den bädd som var hans och kissa! Jo, tack där försvann hans "gamla" flocks dofter för handduken, som vi hade fått med oss från kenneln, låg redan där. Så in i tvättmaskinen åkte de dofterna.
En annan episod som dyker upp i våra minnen kring jultid, varje år, är när han drog ner julgardinerna i köket medan jag gick bort till soptunnan med skräpet. Efter den incidenten hade vi i ett antal år enbart gardinkappor. Allt enligt regeln "bättre förekomma än förekommas".
Eller som när ett av mina barn ringde mig på jobbet och sa att jag nog inte skulle bli så glad när jag kom hem och fick se vad Zirocco hade ställt till med denna dag. Han hade tuggat upp en rejäl bit av väggen i mitt sovrum samt sett till att min bäddmadrass mer passade för en juniorsäng än för en vuxen. Nåja, inget ont som inte har något gott med sig. Zirocco fick ännu en madrass att sova på och jag fick omtapetserat (fast det dröjde några år).
Innan vi köpte Zirocco läste barnen och jag en massa litteratur om valpar, hur det är att ha hund mm. allt för att vi ville försöka bli så bra hundägare som vi bara kunde. Jag har börjat läsa hundböcker igen men nu läser jag om hur det är att leva med en äldre hund för även här finns det en del att tänka på så som kost, aktiviteter, sjukdomar osv.
Så hur märker jag då att min älskade hund har kommit upp i åren? Självklart är det helhetsbilden men om jag ska ta några exempel, förutom att han har ljusnat över nosryggen och själv väljer när han vill höra, så märker jag att han sover tyngre och mer, fortfarande leker han med Itze varje dag men då det börjar bli lite väl tuffa tag går han in.
Jag tror också att hans syn börjar bli lite sämre, även om hans ögon fortfarande är klara, vilket märks om det är dåligt ljus. Detta märkte jag för några dagar sedan då hundarna och jag var hemma hos en god vän. Zirocco gick då upp på ovanvåningen för att undersöka om det möjlligtvis kunde finnas något spännande där uppe. Efter ett tag hörde vi, min gode vän och jag, en antydan till skall från trappans övre del. Det var Zirocco, han ville gå ner men tordes inte riktigt. Till saken hör att vi har en trappa hemma som han går upp och ner i utan problem. Det som skiljer dessa trappor åt är att vår är öppen och ljus och den som han nu inte ville gå ner för är mörk med heltäckande väggar runt om. Det hela slutade med att jag gick upp till honom , genom att sedan gå jämte honom och locka på honom fick jag honom till att våga gå ner.
Så visst finns det en del tecken på ålderdom hos honom men jag hoppas att vi fortfarande har en del år kvar tillsammans min vackra, vänliga Zirocco och jag.